Fortbildning

För att inte bli helt stocksenil som medföljande i Jakarta utan daglig stimulans kan det vara bra att börja en kurs. Det finns gott om kurser på engelska, i och för sig är det underförstått att "yes, läraren pratar engelska och kan han/hon inte det tar han/hon det på indonesiska", så det kan vara bra att ha grundkunskaper i indonesiska som deltagare. Kursutbudet sträcker sig från "Introductory Trekking Course For Females Who Want to be Fearless and Have Fun" till servettvikning. Ethel har börjat en akvarell- och kinesiskt bläck-målningskurs. Tillsammans med tre andra trevliga expats tillbringar hon nu fredagarna med att måla plumerior och bambu. Privatkurser är också billigt men det kan vara svårt att veta hur man får tag på en lärare eftersom allt bygger på muntlig rekommendation à la grannes farbrors kusins goda vän. Nu råkade Ethels svenskgrekiska väninna Sofia vara utmärkt på att laga mat och baka och hade inget emot att härom dagen hålla en demonstration i konsten att baka tyropitakia, grekiska fetaostpiroger.

Även Karl Einar har vidgat sina vyer och lärt sig mjölka kossor på en av skolans utflykter till ett mejeri uppe i bergen. Han kom hem mycket stolt och redogjorde kort för pastöriseringens lov. Är det så att han vill vidareutbilda sig går det utmärkt för att döma av det hiskeliga bräkandet imorse verkar det som om grannen har skaffat get.