måndag 29 juni 2009

Toaletter

Det verkar som om vi behöver semester för ny in-put. I brist på annat följer här ett nöd-inlägg. Just det, det handlar om toaletter.

Bilderna föreställer varianter av toabekvämlighet i fallande skala. Har man tur kan man stöta på en inrättning med sammetsdivan och guldmosaik som på bild 1.

Barnens favorit är dock vanlig toa med duschfunktion, se bild 2 och 3. När man vrider på kranen fälls en metallpip ut och sprutar ljummet vatten, och ju mer man skruvar desto längre ut åker pipen och desto högre tryck i strålen. Pipen är annars inte synlig och det var Karl Einar som upptäckte den och tyckte att om det fanns en kran så bör man vrida på den för fullt, detta när Ethel stod och rättade till sin klädsel med ryggen mot toan, med resultat att hon fick en vattensträng från nedre delen av ryggen upp till nacken innan någon hann förstå vad som hänt. Alla som använt en sådan toalett hajar ju ögonblickligen vad en sådan våt sträng på kläderna kommer från, men lyckligtvis har shoppingcenterna air condition på full effekt och den vanprydande strängen torkade inom kort.

Alla som varit i Asien känner också igen att dessa vanliga toaletter ofta har skoavtryck på sitsen eftersom många föredrar att stå i hukande position trots att sittställning är möjlig.

Slutligen, bild 4, en bild på lyxvarianten av stå-toa eftersom detta ex har spolning, dörr med lås och dörren går tillräckligt långt ner för att inte hänga ut diverse kroppsdelar för väntande, även om det inte syns på bilden. Istället för spolning finns det oftast bara en hink med vatten och en plastskopa.

Eftersom allt fler inlägg kommit att avslutas med en inblick i det dagliga livet för många indonesier blir inte heller detta ett undantag. Man kan konstatera att det inte är någon match för oss att göra ett besök på en ståtoa av den allra primitivaste sorten så länge man slipper bo där. Vi läste ett reportage om en av Jakartas många toavakter på offentliga toaletter, en man som arbetade genom att hålla rent och ta några rupier (läs ören) i betalt av toalettkunder, fick behålla 30% av intäkterna av toalettägaren samt eventuell dricks, och arbetstiderna var kl 03-22. Den lediga tiden sov han på toalettgolvet. Kvalar lätt in på topp-10-listan över världens värsta jobb, men faktum var att han var glad att han hade ett jobb.


Posted by Picasa

"Mitt sommarlov, var jättesköööönt..."

Man kan ju fundera över bilden av sommarlov som barnen får. Vi besöker lekland 3-4 ggr i veckan, och senast hade de infört chokladfontän på leklandet Circuz. Föräldrarna är glada så länge Karl Einars fyra mjölktänder som varit lösa i mer än ett år vägrar att lossna. Den dagliga sockerhalten är som vi tidigare bloggat skyhög, även om man försöker undvika saker som marshmallows doppade i choklad. Indonesien ligger rankad som nummer fyra i världen för diabetes (efter Kina, Indien och USA) och tyvärr är mörkertalet stort eftersom många inte ens vet om att de har diabetes eller inte har råd till behandling.

(Oklar syftning ovan, ja, Karl Einar har fler än fyra mjölktänder)
Posted by Picasa

söndag 28 juni 2009

Klimathotet!

Gårdagens temperatur i Göteborg var +29 grader. Jakarta hade +28. Det värsta är att både Sören och Ethel har anpassat sig tillräckligt till klimatet här för att nu börja frysa. Man drar sig för att bada i poolen, Ethel har övervägt att ta på sig en kofta och Sören kollade priser på barnvåtdräkter i sportbutiken igår. När vi pratar med barnen om vår bokade Nya Zeelandsresa med temperatur på +5 utbyter vi vuxna skräckblandade blickar över barnens huvuden så att barnen inte ska kunna ana att något hiskeligt väntar oss. Är detta samma personer som tillbringade tre veckor i Kiruna i januari i år, där det är så kallt att näsborrsväggarna fryser fast i varandra när man andas in??

Världens slappaste jobb?

Ingen har väl undgått våra ondgöranden över den kaosartade trafiksituationen i Jakarta. För att uppmuntra samåkning finns det precis som i Sverige särskilda filer där bara bilar med minst fyra personer får köra. Bra idé - i terorin. Men här är arbetskraft billigt. Vi har funderat på var alla dessa människor, män och kvinnor med barn, som står och hänger vid vägrenen egentligen ska. Nu har vi förstått att deras jobb är att hoppa in i en bil för att fylla kvoten för att bilden ska få köra i flerpersonsfilen. De åker fram och tillbaka hela dagen, med resultatet att lika många bilar som förut fyller stadens gator plus alla de motorcykeltransporter med personer som ska till och från sitt jobb som "bilåkare".

torsdag 25 juni 2009

Seriösa valkampanjer

Valkampanjerna fortsätter i Indonesien. Första etappen avklardes i april men nästa delval sker i juli så kampanjerna tilltar. I dagens tidning stod en kvartssideartikel om nuvarande presidentens mörka sidor. Nej, inte korruption. Utan det handlar om att han är född 9:e september 1949 - ett ytterst olycksbringande datum. En framstående shaman hänvisar till den urgamla javanesiska kalendern och även till vad som benämns som "mystiska heliga profetior" att bara kaos följa en man född på ett sådant datum. Detta har förstås hans motsåndare snappat upp och använder i sin kampanj mot presidenten. För att göra saken ännu värre valde sittande president i förra valomgången till sin vice-president en man vid namn Jusuf Kalla, vars namn delvis sammanfaller med Guden av Kaos - Batara Kalla, hävdar motståndarna. Denna kaosalstrande duo anklagas nu för att indirekt ha orsakat alla katastrofer sedan de tillträdde 2004, från tsunamin i Aceh till senaste månadernas flertalet militärflygplans- eller helikopterolyckor.

En snabb googling på efternamnet Kalla i Kiruna ger 38 hushåll. Ethel funderar på att ringa NSD och tipsa om den sanna anledningen till att hela staden hotar att rasa ner i gruvans inre.

Kanske kan vi också hålla presidenten ansvarig för att ännu en råtta hittat in och i skrivande stund lever om i avloppet i köket?

tisdag 23 juni 2009

Råttan - upplösningen, andra och sista delen

Råttan i röret till diskhon har gnagt flera kvällar i rad. Det är ett enerverande ljud. I Bamse och lejonet sitter Husmusen och gnager på en torr ostkant i en tunna och Lilleskutt tror att det är det förrymda lejonets vrål. Ungefär så låter det. Och man vet att förr eller senare kommer den ut.

Ethel har haft en kastrull med kokande vatten på spisen för att skålla den i röret, men råttan verkar vara bekant med uttrycket "skållad råtta" och drar alltid precis innan vattnet hunnit koka upp. En del läsare har reagerat mot det inhumana behandlingen (japp, en råtta är ju inte människa och därför får den inte heller en human, utan en "animalisk" behandling). Andra har tipsat om att hälla i kaustiksoda eftersom det "rensar skit ur slasken".

Hur som helst, precis som Ethel förutspådde, imorse, precis lagom till att Sören åkt till Borneo, satt 8 cm gråsvart råtta i diskstället och hälsade god morgon. Den hade bajsat ner hela köket. Ethel skar av alla tillflyktsvägar som man har sett att man bör göra i actionfilmer, djupandades, fokuserade på målet och hämtade sitt hemliga vapen: vakten. Denne slog ihjäl den med hemhjälpens toffel och därmed hoppas vi att följetongen Råttan är slut.

måndag 22 juni 2009

Utomhuslekpark 2

Idag testade vi den andra utomhuslekparken av två. Denna, The Playground på Jl Kemang Dalam III, ligger ganska nära skolan. Den hade mer grönområden än den första, Préféré 72, men tyvärr ingen restaurang. Blötlekparken var avskild från vanliga torrlekparken. Bra. Blöt rumpa + rutschbana = dålig kombination, även om det är "lekgummi"-underlag under, eftersom ungen mest troligt flyger över lekgummit och landar i bushen i bästa fall.
Posted by Picasa

söndag 21 juni 2009

En dag hos fotografen

Idag förevigades en balinesisk familj hos fotografen.
Posted by Picasa

lördag 20 juni 2009

Svea & Ödlis

Svea fick tag på en ödleunge inomhus som hon bar omkring på ända tills vi fick säga till henne att släppa ut den. Ödlan var då i sådant chocktillstånd att den desperat klamrade sig fast vid hennes finger när hon försökte skaka av den, vilket Svea givetvis tolkade som att ödlan trodde att hon var dens mamma (notera den moderliga blicken på bilderna). När hon väl bänt loss den och lämnat den i trädgården stannade den märkligt nog på samma ställe och stirrade in genom fönstret, ända tills Svea tassade ut och plockade upp den i smyg. Nu är den placerad på uppfarten där den skulle få sällskap av djuren på asfalten (det stora ögat till vänster är en ännu icke upptäckt livsform enligt Karl Einar som fortfarande inte är kvitt sin djuphavsfisksfascination).

Nåväl, hellre en tam ödla än den råtta som vi hört gnaga flera kvällar i rad nere i röret under diskhon. Med tanke på hur det låter bör den ha gnagt sig genom dikbänksplåten inom några dagar. Detta kommer säkert att sammatrfäffa med att Sören åker på jobbresa till Borneo på tisdag, men nu har även Ethel kört boxningsspelet på Wii och är laddad för fight när den sticker upp sitt råtttryne i köket.

Posted by Picasa

fredag 19 juni 2009

Midsommarmiddag

Middagen åt vi på Kemang Food Fest, en samling matstånd där man kan beställa från ett tjugotal olika ställen med gemensam bordsavdelning utomhus. Utmärkt för oss med tanke på att Karl Einar vägrar äta nudlar, Svea vill ha pasta och inte pizza som Karl Einar, Ethel var leds på alla pizzaluncher med barnen och ville prova kinesiska dim sum och Sören var sugen på indonesiskt. Alla blev nöjda med maten, ingen behövde oroa sig för vädret eftersom det alltid är varmt och i princip aldrig regn kvällstid så det var en lugn skön midsommarmiddag för oss alla i italiensk-asiatisk anda.

Kemang Food Fest har alltid varit stängt dagtid när vi försökt gå dit, och precis som vi anat var vår stadsdel Kemang ett helt annat ställe kvällstid än de tider vi är vakna och ute. Efter drygt fyra månader här är det här faktiskt första gången som vi är ute och flanerar under vad som räknas som normal middagstid i alla länder utom Sverige. Efter mörkrets inbrott var Kemang fantastiskt! Vi hittade massor av affärer vi inte ens visste existerade eftersom det är sällan man ser utifrån att det är en affär, även om det låter konstigt. Alla har inte skyltfönster, har de skyltfönster kan de vara igenbommade, en del ligger på baksidan av huset ut mot gatan utan att ha en reklamskylt och gud vet hur deras verksamhet går runt om man inte ens kan hitta butiken. Vi har tidigare av en slump hittat hela shoppingarkader när man bara skulle kolla om det fanns något ställe att köpa vatten på i något oansenligt litet stånd. På bilden ser ni ett ställe som trots allt marknadsför sig, eller åtminstone varnar potentiella kunder för sig.
Posted by Picasa

Kvällen avslutades sedan inte som man skulle kunna tro ute i vår trädgård med att titta på stjärnorna på den tropiska natthimlen, och tänka på hur alla har det under den ljusa midsommarnatten hemma i Sverige. Nej, Sören slog bryskt av Evert Taubeskivan och ersatte den med det nya boxningsspelet på Wii vi hittat i en av de nyupptäckta film/spel/dataaffärerna och körde en blodig fight resten av kvällen.

torsdag 18 juni 2009

Lite svenskkänsla ändå

Fast helt utan feststämning kommer inte midsommar att passera. På en och samma dag fick vi tre paket med svenskt innehåll! På bilden syns inte Marabous Apelsinkrokant eftersom vi resonerade sakligt och insåg att den aldrig skulle hålla sig i värmen, och det kunde bara beklagas att barnen låg och sov när vi kom fram till det.

Samma dag hittade vi märkligt nog inlagd sill i majonnäs i mataffären, men eftersom vi hade kvar två burkar sedan vårt midsommarfirande och det bara är en i familjen som äter det köpte vi inget.

Posted by Picasa

Ha en trevlig midsommar

Midsommar firade vi ju redan i slutet av maj och den "riktiga" midsommaraftonen kommer nog gå ganska obemärkt förbi här. Vi hoppas förstås att ni alla där hemma får en riktigt fin midsommar med stång, dans och god mat och dryck.
Posted by Picasa

onsdag 17 juni 2009

Sommarlov med spring i benen

Sommarlov innebär att små människor behöver aktivering från 07 till 19. Non stop. Att det är 33 grader varmt är ingen anledning för att sitta och ta det lite lugnt, inte om man är 0-6 år i alla fall, och människor som tycker kladd är läskigt behöver därför inte titta på bilderna i detta inlägg. Det finns en anledning till att alla godispåsar här har varje godis inslagen separat och att chokladkakor à la Snickers inte är någon storsäljare. ALLT smälter.

Ethel gjorde ändå ett försök att "chilla" lite med barnen på mysig thairestaurang med liggbord, så som man inbillade sig att man skulle kunna göra innan man fick barn, men som man förstår är en naiv bild av föräldraskapet när man väl fått barn. Det var inte många av barnens kroppsdelar som var ovanför bordet under den lunchen.

Posted by Picasa

måndag 15 juni 2009

Summer School

Idag var barnen inskrivna en timme på ett summer camp för en Arts & Craft Class (pyssellektion) för att de ska få träffa andra barn, och den dolda agendan var att även träna engelska och inte vara så blyga. De pysslade varsin stor pappershäst med glitter och glansiga pappersbitar, och hittade förbluffande strategier för att klarade sig genom hela lektionen utan att säga pip. Eftersom de t o m vägrade uppge sina namn går de nu under namnen Christian och Jessica som fröknarna hittade på för att lura dem att prata. Det var bara två andra barn där, varav en som de kände sedan tidigare från sin skola, och för att de andra barnen skulle få sällskap erbjöds Christian och Jessica att stanna under resten av dagens lektioner gratis, inklusive lunch, men förgäves. När vi tidigare tillsammans tittade i kursprogrammet sa de att de endast kunde tänka sig att gå matlagningskursen, trots föräldrarnas varning att man även måste laga kötträtter (aha! Nu klarnar det! Kanske var det just därför, med tanke på Karl Einars avslöjande tidigare i veckan), men inte ens dagens erbjudande som skulle avslutas med pannkakslagning kunde få dem att ändra sig.

Föräldrarna får väl sluta lägga ner kraft på att försöka få barnen att umgås med andra barn. Det är bara att konstatera att de är helt tillfreds med att cocoona för sig själva och just nu sitter de som Piff och Puff och fnissar åt varandra med varsin cerise fotbollsstor trasselludd i famnen efter att ha klippt av sidenbandet till sina hästar för att se hur långt det kan bli om man repar upp det. Våra små freaks.
Posted by Picasa

söndag 14 juni 2009

Vinterkläder

Idag har vi varit och handlat vinterkläder. Det var en skön känsla att glida in i en fleecejacka, prova en mössa och dra på barnen tjocka tröjor. Nej, det har inte skett en dramatisk klimatförändring i Indonesien utan inköpen är för vår resa till Nya Zeeland. Vi planerar att åka dit i juli och då är det mitt i deras vinter. På nordön ligger medeltemperaturen mellan 5- 15 grader och på sydön är det betydligt kallare och även snö. Vi får se om vi bara håller oss på nordön. Därefter värmer vi upp oss några dagar på Bali igen.

lördag 13 juni 2009

Bröllop i en oas

En av Sörens kollegor gifte sig i helgen och till vår glädje var vi bjudna även på detta bröllop. Till skillnad från det förra vi var på som var muslimskt, var detta kristet. Båda bröllopen har varit exotiska och jätteintressanta för oss. På det första bröllopet var vi ganska gröna som indonesienbor och allt var nytt, och denna gång hade vi hunnit lära oss mer om traditioner och seder så vi tror att vi klarade oss med godkänt vad gäller etikett, som t ex färgkoder på kläder, vilka kroppsdelar som bör skylas, vad som är dekoration respektive vad som får ätas. Vi var till och med förberedda på att glassen kunde ha duriansmak (riktigt gott i alla fall enligt de vuxna, som ändå gillar ost).

Mottagningen hölls på restaurang Payon i Kemang, som bara ligger tio minuter från var vi bor och var en riktig överraskning. Så fort vi kom innanför murarna befann vi oss i en traditionell indonesisk utomhusrestaurang, med en stor trädgård full med spännande orkidéearter. Vi glömde helt bort att vi befann oss i metropolen Jakarta med trafik, avgaser och alla dess trendiga internationella restauranger, den ena med fräckare inredning än den andra. Detta var en fantastisk plats att fira sin stora dag på, vilket det strålande brudparet verkade hålla med om.


Posted by Picasa

torsdag 11 juni 2009

God morgon!

När gryningsljuset första strålar silas in genom myggnätssänghimmeln gör vi den fasansfulla upptäckten att vi inte är ensamma i sängen. 5 cm kackerlacka, det dubbla med antenner, sitter i taket. På insidan. Ännu värre var det när vi tänkte på hur den har kommit dit, från golvet i mörkret, upp i sängen, kanske trasslat runt lite bland lakanen och irrat kors och tvärs över våra kroppar... En dispyt uppstod där Ethel hävdade att det var gårdagens kackerlacka som Sören sparkat ut från köket som nu punktmarkerade vem som har makten. Sören menar att de inte är kapabla till att tänka i flera led.

Nästa chock kom vid lunchtid. Helt plötsligt säger Karl Einar: "Jag har faktiskt ätit köttkorv. Vi fick smaka på grillspett på skolan och det var jättegott!".

Två chockerande upptäckter under samma dag. Ok då, den första var värre. Karl Einar får förstås bli köttätare om han vill, på villkoret att han håller sig borta från kackerlackssnacksen som är en delikatess i Asien. Man vill ju inte riskera en massiv hämndauktion från den underskattade hjärnaktiviteten hos Jakartas samtliga kackerlackor.
Posted by Picasa

tisdag 9 juni 2009

En heldag i shoppingcentret

I Jakartas shoppingcentran kan man lätt fördriva inte bara en hel dag utan troligen ett helt liv. Det är bara att välja vilken prisnivå man vill lägga sig på och åka till ett av de 94 shoppingcentren (uppgiften är från -06 så det är snarare en bra bit över hundra nu). Det finns allt från de där märkena är dyrare än i Sverige till de där emballaget troligen är dyrare än själva varan.

I söndags åkte vi till ett av de mest exklusiva, Pacific Place. De flesta shoppingcentran är utformade på liknande sätt, många öppna våningar med något flashigt i mitten och glas, bara glas överallt. Så även detta. Föräldrarna som nu båda har utvecklat svindel tryckte sig längs väggarna i det sju våningar höga cirkelformade komplexet medan barnen oberörda stod och hängde vid glaskanten och ville åka glashissen på bilden.

Vårt favoritshoppingcenter är Pondok Indah Mall (visserligen glas men bara fem våningar och palmerna inomhus tar bort lite av "jag-måste-hoppa-ut-i-rymden-tanken").
(http://makananginsahlin.blogspot.com/2009/03/lon-for-modan.html)
Lagom mycket glas och lagom prisnivå. På tal om rymden, det roliga med PIM är att det faktiskt är lite som rymden, hur många gånger man än gått där inser man att man bara utforskat en bråkdel av detta oändliga ställe och man hittar alltid nya butiker. En kul blandning av de vanliga stora västerländska klädkedjorna som Zara, Next, Esprit, Polo, Marks & Spencer och små specialiserade butiker. Idag hittade Ethel till sin förtjusning ett ställe som säljer japanska och koreanska korsstygnsbroderi-set (ingen ironi, hon blev jättelycklig och köpte två set med kimonoklädda kawaii*inspirerade figurer på, handarbete är aldrig fel!). Det bästa med PIM är dock att det med jämna intervaller finns lekstationer så att hela familjen blir nöjd, se bild 2.

Efter att gårdagens medicin haft dunderverkan var barnen pigga på att åka till PIM idag. Det blev en heldag. Vi började med att testa en ny barnfrisör, Kiddy Cuts. Trots att ena frisören inte kunde engelska förstod vi att vi var rörande eniga om att långt hår på pojkar inte måste innebära hockeyfrilla, så nu ser Karl Einar fin ut igen. Se bild 3.

Vi har till vår glädje blivit bjudan på ännu ett bröllop, denna gång ett kristet, och behövde skaffa lite saker inför det, och även present till fröknarna vilket vi inte hann med pga sjukhusbesök till avslutningen. Det senare tog lite tid för i Indonesien ger man tydligen inte förgängliga saker som present och det enda som dök upp i huvudet var blommor och choklad, vilket båda går bort.

Därefter ville barnen gå till ett lekland, Circuz, där man kan checka in barnen och själv fortsätta att shoppa, men det har vi inte testat ännu och dessutom ville föräldern ha lite vila efter fem timmar, även om vilan innebar 179 dB (179 måste det ha varit eftersom trummhinnan tydligen spricker vid 180 och det gjorde den inte) (barnen hade väl ännu fullt med var innanför sina som skydd) hög barnmusik ur högtalarna. Rätt vad det var kommer Karl Einar förbirusande med ett lyckligt leende, och anledningen rusade bakom. Vackra Veronica med sitt långa svarta hår från hans klass, tätt följd av två andra barn från skolan. Antalet expats i Jakarta är nog lika högt som hela Göteborgs invånarantal, men vi har ännu inte lyckats åka på semester eller utflykt utan att stöta på människor vi känner, och de flesta gånger vi är på något av Jakartas många lekland har det varit bekanta där. Kul, men konstigt med tanke på hur oääändligt stor denna stad är.

*) kawaii = japanska ordet för "söt", Hello Kitty är främsta representanten i alla fall i västvärlden

måndag 8 juni 2009

Dagens notis

När man är hemma med sjuka barn hinner man läsa tidningen ordentligt. Dagens mest intressanta nyhet handlade om 36-åriga Saprah som väntade på sitt flyg på Jakartas flygplats när en främmande man frågade om hon ville växla pengar. Mannen knackade med fingret på hennes ben och då gav hon honom 31 miljoner rupier (ca 25 000 kr). Mannen försvann och efteråt inser Saprah att hon blivit hypnosrånad. Otur för Saprah, men hypnosrån var trots allt omväxlande att läsa om jämfört med övriga kriminalartiklar som oftast handlar om korruption.

söndag 7 juni 2009

Öroninflammation nr 2

Första sommarlovsdagen startade vi med att åka till sjukhuset. Igen. Nu hade Karl Einar fått öroninflammation. Som tur var fick vi trevlige pak Supayas (som kuriosa kan nämnas att javaneser, som herr Supaya, bara har ett förnamn och inget efternamn!) taxi, som vi åkt med förut och därför direkt hittar både till skolan, Sörens jobb och nu också tog oss till sjukhuset utan omvägar. I vissa stunder känns det oerhört skönt att slippa dirigera taxin eller hålla koll på att de inte tar en extrasväng. Taxin hem från sjukhuset körde i och för sig också raka vägen, men det kan ha berott på att Karl Einar hostade så att han kräktes i taxin...

Förutom pak Supaya är vi också fan av Googles språkverktyg. Instruktionen på medicinen var till största delen på indonesiska, och det kan vara bra att dubbelkolla den muntliga informationen på engelska vi fick. Googles översättning bekräftade att vi gjort rätt: lägg till 9 ml vatten att laga mat på flaska. skaka tills långt. Fullt begripligt även det ibland blir lite roligt. 

Googles språkverktyg har varit till mycket nytta, speciellt när man handlar mat. I kyldisken i mataffären bredvid konstiga fiskinläggningar hittade Ethel en påse fylld med vita fiskögon med svart pupill ungefär i akvariefiskstorlek. För att få reda på vad man använde denna hemska ingrediens till kollade hon på google, och fick svaret att det var frö i socker och basilikavatten och i och med det en påminnelse om att inte ha förutfattade meningar. Tyckte väl det var bisarrt många fiskar som fått sätta livet till.


Kidzania

Idag fick barnen sina första bankomatkort. Båda har också tagit körkort och fått lön från sina arbeten. Vi har upptäckt Kidzania, i shoppingcentret Pacific Place, en värld uppbyggd för barn där barnen kan göra allt som vuxna kan. Landet har sin egen valuta, Kidzos, och barnen måste arbeta för att tjäna pengar som de kan använda. Allt är helt realistiskt uppbyggt fast i miniatyr, och barnen visste nog inte till en början om det var på riktigt eller låtsas.

Båda ville ta körkort när de såg de små elbilarna som körde runt, och för att tjäna in pengar till läkarundersökningen som behövdes till körkortet, själva körkortet och en fulltankad bil började de sina karriärer som fönsterputsare och målare. Sedan upptäckte de att olika yrken gav olika mycket i lön, så de avancerade till konditor, brandman och Karl Einar provade även på racerförare. Det fanns ett 50-tal yrken barnen kunde prova och olika tjänster att köpa, men eftersom de tyckte att allt var roligt blev gränsen mellan vad man fick betalt för och vad man skulle betala för något suddig, och Svea blev sur efter att ha tagit en guidad busstur och guiden inte gav henne pengar för hennes eminenta närvaro på bussen. Sedan brände hon upp resten av sina Kidzos på att åka taxi.

Allt var mycket lärorikt och många av arbetena byggde på samarbete, t ex kassabiträde respektive kunder i supermarketen eller nyhetsuppläsare respektive filmare på TV-stationen. Vi vuxna var nästan lika i gasen som barnen (och det var nog därför vuxna fick betala böter om de köade med eller assisterade barnen). Hit kommer vi tillbaka!
Posted by Picasa

fredag 5 juni 2009

Lombok

I veckan har Sören varit på Lombok och jobbat. Förutom arbete hanns det även med lite sightseeing . Bland annat så besöktes en Sasakby. Sasak är den största etniska gruppen på Lombok. De är bl a kända för sitt vävnadshantverk. Både män och kvinnor väver och materialet som används kommer från bommul, bananblad och kokospalmer. Motiven på deras ikat, som tyget kallas, är ofta hämtat från deras egen historia, deras hus och geckoödlor - som sägs bringa tur. 
Posted by Picasa

torsdag 4 juni 2009

Sista skoldagen

Förra gången Sören var på jobbresa var det dags för sjukhusbesök, och så även denna gång. Sören var på Lombok och vi som var kvar i Jakarta gjorde ett kombinerat ögoninfektions- och öroninflammationsbesök på sjukhuset. Som tur är flyter allt smidigt och det är sällan några speciellt långa väntetider, så Svea fick ögondroppar snabbt och smidigt leverarade av receptarie Friska (passande namn på ett sjukhus, till skillnad från syster Aja som barnen fick sina 15 vaccinationssprutor av i Göteborg)(men Aja var jätteduktig). Nästa vecka återvänder vi för övrigt till sjukhuset för den allra sista av vaccinationsdoserna.

Tyvärr missade Svea därför sista skoldagen. Sommarlovsstarten firar vi samtidigt som Sveriges nationaldag imorgon. Barnen har beställt ännu ett besök på lekland och de har önskat sig var sin dagbok med lås som examenspresent (även examen från Prep-1 respektive Pre-School är viktiga!).

Helst hade nog barnen fortsatt några veckor till i skolan för klasskamraternas och sysselsättningens skull, och med tanke på att språket börjar lossna nu håller föräldrarna med om att det hade varit bra. Båda barnen förstår ganska mycket engelska men Svea är den som är mest villig att prata. Detta har Svea förstått att utnyttja så hon babblar på på engelska åt Karl Einar som blir jättefrustrerad och i sin tur hotar med att trycka upp en T-shirt med en bild på Svea med ett kryss över, och då börjar Svea grina. De är nog inte så stora ändå...