Svea kom inrusande efter att ha upptäckt en ödla i nöd. Hon var osäker på om den bara var avsvimmad eller död. Döm själv efter att ha tittat på bilden. I bakgrunden skymtar vad Svea trodde var ödlans hjärnan och även trolig dödsorsak.
Ödlorna håller huset fritt från småkryp, som mygg och myror, och kallas också house lizard. Mjölbaggarna verkar de inte vara så pigga på tyvärr eftersom vi har fått slänga både lasagneplattor och makaroner som haft äckliga hyresgäster i förpackningen.
Dessa småödlor låter mer tjirp tjirp, inte som den större varianten av geckoödlor som vi hade på Bali, och enligt Wikipedia:
som revirrop upprepar ett ljud som låter som geh-kåååå, geh-kåååå, geh-kååå, cirka tre gånger med jämna mellanrum. Man har all anledning att respektera denna varning, eftersom ett bett av en tokaygecko är mycket kraftigt och synnerligen smärtsamt, och det är svårt att få en tokaygecko att släppa taget. På grund avkäkmusklernas starka sammandragning sänks ofta ögonen in i huvudet i samband med bettet. Det finns två sätt att få en tokaygecko att släppa taget med sina käkar: att häva upp den, eller hålla kroppsdelen med tokaygeckon under vatten.
Tur att vi har både Swiss Army knife och pool nära.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar