En vecka i nya landet

En vecka har gått och alla har överlevt. På en vecka har vi lyckats fixa mobiler, internet, TV och förskola. Barnen är just nu ute och sjunger andliga sånger, kanske för att vi förklarat för dem vad böneutroparen i moskén gör. För tillfället ekar "Måne och sol" men den riktigt sakrala känslan infinner sig inte för det hörs att de samtidigt fäktar med sina ballongsvärd från Pizza Hut (nej, de har inte sett filmen Arn).

Sören har snart klarat av en vecka på nya jobbet. Han sa själv hoppfullt att hans andra jobbkarriär i Asien verkar kunna bli längre än den första. Sören sålde oljemålningar i Australien 1991. En dag.

Ethel har klarat av att hålla barnen vid liv, trots hot från Denguefebermyggor, trots att vi åker bil utan säkerhetsbälten och trots risken att gå vilse i denna enorma stad. Det sistnämnda, hur stort Jakarta är, kan illusteras av att väderprognosen i tidningen The Jakarta Post delas upp i fem (!) olika prognoser för att täcka hela stadens yta!